Så talar Ramaphosa till världen och hemmapubliken – det postkoloniala dubbelpratet

Något intressant hände häromveckan.

Under sitt möte med Donald Trump i Vita huset pressades Sydafrikas president Cyril Ramaphosa om den ökända sången Kill the Boer – en sång som framförts av bland andra EFF-ledaren Julius Malema, ofta inför tiotusentals jublande åhörare.

Ramaphosa svarade då: “Vi har alltid tagit avstånd.” Som regering. Som parti.

Jag bäddar in det klippet här 👇

Men bara dagar senare, tillbaka på hemmaplan i Sydafrika, lät det plötsligt annorlunda.

Då var Kill the Boer inte längre ett hatbudskap – utan en “liberation chant”, prövad i konstitutionsdomstolen, fullt laglig och enligt Ramaphosa en del av yttrandefriheten i en “stolt suverän stat” som inte låter andra “diktera vem som ska arresteras.”

Samma sång. Samma president. Två helt olika narrativ – beroende på vem som lyssnar.

I Vita huset talar han till en västlig publik som med rätta förfasas över sångens innebörd – för vi kan helt enkelt inte föreställa oss det omvända: ett offentligt budskap om att döda en svart minoritet i ett västland. Därför intar Ramaphosa rollen som den resonlige, försonande statsmannen – vi förväntas tro att vi är överens.

Men hemma i Sydafrika talar han till en annan publik – en postkolonial, ANC-lojal väljarbas där sången är en del av det politiska arvet. Här krävs ett annat språk. Här måste symbolen försvaras.

Det är ett exempel på postkolonial dubbelkommunikation – att tala med två tungor.

Inför det internationella samfundet sägs det som krävs för att bevara investeringar, diplomatiska relationer och moralisk legitimitet. Men på hemmaplan måste den egna maktbasen bekräftas. Och det sker genom att försvara symboler som Kill the Boer – nu iklädda juridisk respektabilitet.

Han ger alltså ett hot juridisk täckmantel. Och samtidigt vet alla att denna “laglighet” existerar i ett samhälle där tusentals vita farmare mördats.

Det är tyvärr så här många spelar det politiska spelet. Och det är först i vår tid – med internet, öppna källor och parallella mediekanaler – som vi faktiskt kan se det här dubbelpratet i realtid. Förr var vi utlämnade till redigerade citat i papperspressen. Nu kan vi jämföra. Lyssna. Synka. Och förstå.

Jag skrev en längre text om just det här mötet – och inte bara om Sydafrika, utan om geopolitiken, det globala maktskiftet och varför Orania, Cape Exit och parallella samhällen växer fram just nu.

Har du ännu inte läst artikeln, så hittar du den här:

From Trump’s Warning to Orania’s Rise: South Africa Coming Apart

Väl värd att läsa – särskilt om du följt mina tidigare texter och dokumentärer om Sydafrika.

/Jonas Nilsson

PS: Vill också passa på att tipsa om en riktigt välproducerad dokumentär om farmarmorden. Jag bidrog själv med några klipp från Plaasmoorde-monumentet. Du kan se den här: 👇

Shoot The Boer

PPS: Om du ännu inte har säkrat ditt exemplar av Bland boer och britter – gör det nu. Boken har legat etta på Amazon sedan lanseringen och bjuder på en perfekt blandning av dramatik och historia. Riktigt spännande sommarläsning utlovas. 📚🔥